När kunden blir en nyckelspelare i elsystemet

Inför Sthlm E-Mobility Summit 2026, som arrangeras den 8 oktober på Posthuset i Stockholm, har vi träffat Johanna Lakso, vd för Power Circle, för ett samtal om elbilsmarknadens nästa fas, framtidens elsystem och varför fastighetsägare behöver förstå sin nya roll.

“Jag kommer att prata om hur det går för elektrifieringen i samhället, framför allt inom fordonssektorn, och hur fordonen kan passa in som flexibilitetsresurser i framtidens elsystem”, säger Johanna Lakso.

Hon beskriver ett elsystem där kunderna inte längre bara är mottagare av el. De blir aktörer som kan påverka när el används, hur effekttoppar hanteras och vilka resurser som kan frigöras lokalt.

PowerCircles nya prognos för elbilsmarknaden ger tyngd åt den bilden. Prognosen visar att Sverige, i huvudscenariot, når en miljon elbilar i trafik under 2029 och två miljoner under 2033. Samma scenario innebär att elbilar står för 72,3 procent av nybilsförsäljningen 2029 och 97,6 procent 2033.

När fordonsflottan växer i den takten blir laddningen en del av elsystemets vardag. Frågan blir inte bara var bilarna ska laddas, utan hur laddningen ska styras.

Ett elsystem byggt för en annan tid

Det svenska elsystemet har historiskt byggts kring stora produktionsanläggningar, tydliga roller och ett flöde där el produceras centralt och används hos kunderna. Den modellen utmanas när allt fler resurser hamnar närmare användaren: solceller, batterier, elbilar, laddinfrastruktur och styrbara laster.

“Den stora förändringen är att elsystemet går mot mer decentraliserade resurser. Det är en stor omställning från hur systemet historiskt har driftats, med några få centrala anläggningar”, säger Johanna Lakso.

Hon ser elanvändarna som en stark drivkraft bakom förändringen. Företag vill minska sina utsläpp. Industrin elektrifierar. Transportsektorn byter drivlina. Fastigheter får nya krav på laddning, lokalproduktion och energiprestanda.

När resurserna blir fler, mer lokala och mer varierande krävs också andra sätt att styra systemet. Johanna pekar på behovet av mer digitalisering, samordning och marknadsbaserade lösningar.

Det märks redan i elnäten. Lokala flexibilitetsmarknader testas, nätägare bygger ny förmåga och regleringen rör sig mot nya former för efterfrågeflexibilitet, villkorade avtal och tariffer. Johanna lyfter också en ny nätkod för efterfrågeflexibilitet som en förändring med stor relevans för hur kunder och nätägare kan samverka.

Kapacitetsbristen har inte samma akuta mediala närvaro som 2019, men Johanna menar att det vore fel att tro att frågan är löst. Nätägare har fått bättre planeringsunderlag och fler lokala verktyg, men nästa våg av elektrifiering kan snabbt skärpa läget.

“När den stora upprampningen av tyngre fordon och industri kommer, kommer vi snabbt tillbaka till en situation där det blir utmanande. Då behöver vi en ordentlig verktygslåda så att vi inte bromsar omställningen”, säger hon.

Den verktygslådan består inte bara av nya ledningar. Nätet behöver byggas ut, men den kapacitet som redan finns behöver användas bättre. Effekt måste styras. Laster måste flyttas. Kunder måste kunna bidra.

När laddningen möter fastigheten

För fastighetsägare blir den stora systemförändringen konkret i vardagen. Hyresgäster vill ladda hemma. Arbetsgivare vill erbjuda laddning på jobbet. Parkeringsbolag får en ny roll i infrastrukturen. Logistikaktörer behöver elektrifiera fordon i depåer. Kommuner och bostadsbolag behöver möta invånarnas förväntningar utan att skapa nya flaskhalsar.

Power Circles prognos visar varför fastighetssektorn blir avgörande. Studier visar enligt rapporten att 70–80 procent av laddningen sker i hemmet eller på arbetsplatsen, medan knappt hälften av Sveriges befolkning bor i flerbostadshus utan garanterad laddmöjlighet.

Det är här laddfrågan blir en effektfråga. Många fordon som laddar samtidigt kan skapa höga uttag under korta perioder. Det påverkar nätabonnemang, kostnader och möjligheten att använda fastigheten effektivt.

“För fastighetsägare kan laddningen bli stora effektuttag. Men med smarta lösningar kan den också bli en tillgång och en resurs”, säger Johanna Lakso.

Rätt styrd kan laddningen samspela med byggnadens övriga energianvändning, lokal solel, batterier, ventilation och värmelager. På längre sikt kan elbilarna själva bli en del av flexibiliteten genom Vehicle-to-Grid och Vehicle-to-Home. Johanna beskriver hur fordonen kan användas som batterier i anslutning till fastigheten.

För fastighetsägare börjar arbetet inte med den mest avancerade tekniken. Det börjar med kunskap om den egna anläggningen.

“Steg ett är att förstå sin egen data. Vilka möjligheter har vi? Hur fungerar våra system tillsammans? Går de att optimera ihop?” säger Johanna Lakso.

Den som inte känner sina effekttoppar riskerar att investera reaktivt. Den som förstår sin data kan planera för smart laddning, dimensionera rätt, styra efter lokala förutsättningar och förbereda sig för en marknad där flexibilitet får ett tydligare värde.

Nästa fas kräver mer än prognoser

Johanna Lakso beskriver en utveckling där elektrifieringen inte bara kräver fler laddpunkter och mer elproduktion. Den kräver nya former av samspel mellan kunder, fastigheter, nätägare och marknader.

Power Circles prognos pekar i samma riktning. Rapporten beskriver elbilen som en del av samhällets elektrifiering och konstaterar att utvecklingen innebär nya krav och möjligheter för elsystemets uppbyggnad och styrning.

Här blir politiken viktig, men inte ensam avgörande. Johanna pekar på Danmark som exempel på hur långsiktiga styrmedel kan påverka takten. Enligt henne har Danmark gått från omkring 20 till 80 procent elbilar i nybilsförsäljningen på fyra år, medan Sverige tappade fart efter att elbilsbonusen drogs tillbaka.

Power Circles prognos beskriver samma skillnad mellan länderna: Danmark låg i början av 2026 på drygt 80 procent elbilar i nybilsförsäljningen, Finland närmade sig 50 procent och Sverige var sämst i Norden.

För fastighetsägare är slutsatsen praktisk. Om elektrifieringen accelererar ökar behovet av laddning, effektplanering och lokal styrning. Om den bromsas riskerar investeringar, regler och kundbeteenden att hamna i otakt. I båda fallen behöver fastighetsägare förstå sin roll.

Johanna lyfter också energidelning och energigemenskaper som områden där nya möjligheter växer fram. Hon beskriver hur kollektiv styrning av flexresurser kan ge större nytta än om varje hushåll eller kund optimerar varför sig.

Den bilden gör fastighetsägare till mer än mottagare av nya krav. De kan bli en del av lösningen genom att styra laddning, kapa effekttoppar, samordna lokal produktion och på sikt delta i nya former av flexibilitet och energidelning.

Det är också vad Johanna Lakso vill att publiken ska bära med sig från sin keynote.

“Kunden kommer att vara en oerhört viktig och central aktör i framtidens elsystem”, säger hon.

För fastighetsägare börjar den rollen i den egna datan, den egna effekten och de beslut som fattas innan efterfrågan blivit akut. Den 8 oktober 2026 utvecklar Johanna Lakso vad det betyder på Sthlm E-Mobility Summit på Posthuset i Stockholm, där beslutsfattare från fastighet, bostad, parkering, kommun, energi och mobilitet samlas för att förstå nästa fas av elektrifieringen.

Skaffa din biljet till Sthlm E-Mobility Summit här.

‍

‍